Angela Merkel fick under en utfrågning från studenter i Tyskland frågan från en grekisk kvinna: "hur mycket mer måste vi lida innan ni vill hjälpa oss?" Fru Merkel blev påtagligt berörd av frågan och stammade ett tag innan hon tog till de gamla invanda svaren om ordning i ekonomin, ansvar o.s.v.  Jag tror detta är en kärnpunkt i krisen — vanligt folk orkar inte mer försämringar, förstår inte varför de ska betala med arbetslöshet och ständigt försämrade villkor.

Nu har parlamentet i Grekland röstat igenom ytterligare sparåtgärder och en statsbankrutt kan undvikas den 20 april då stora lån förfaller till betalning — men därefter kommer val i Grekland och utförsbacken i ekonomin fortsätter. Grekerna frågar sig ur mycket sämre det måste bli innan det kan bli bättre.

 Arbetslösheten i Sydeuropa är så hög att ungdomar ifrågasätter sin framtid i dessa länder. Experters tal och beräkningar upplevs inte som förankrade i någon verklighet utan här finns ett stort glapp mellan folk och experterna — ett demokratiskt underskott som inte minst är tydligt i länder som Italien och Grekland som inte har folkvalda ledare. Risken för populism, oroligheter och kollapser är stor.

I USA tar inrikessituationen allt mer plats när valtemperaturen börjar öka. Det finns positiva inslag i USA:s ekonomi och recessionshotet känns mer avlägset. Jobbsiffrorna mer positiva men risken för att en alltför konsumtionsbaserad BNP (70 %) börjar minska är stor. Huspriserna har stabiliserats och ökat på några ställen vilket är positivt.

Kina hanterade finanskrisen, med start i USA, genom att sätta in stora stimulanser i ekonomin. Bostadsbyggande, stora infrastuktur projekt och energiprojekt. Frågan är om Kina skapat en ekonomisk bubbla inom byggsektorn som under året kommer att skapa problem. Att Kina kommer att vända sig inåt med mer fokus på det egna landets utveckling än tidigare är klart och framgår tydligt i den nya femårsplanen. Miljösituationen är så ansträngd att den måste börja hanteras vilket Kinas ledning centralt vet men regional kör man på med att tillväxt i alla former är positivt. Angela Merkel besökte Kina i början på feb. i år premiärminister Wen Jiabao sa att Kina kunde tänka sig hjälpa Europa eftersom utvecklingen i Europa är så viktig för Kina. Kina vill se stabilitet i Europa och i Euron.

I år kommer tillväxt och utvecklingsländer att gå om de etablerade industriländerna i köpkraftskorrigerad BNP vilket är ett skifte av historiska proportioner. Förändringen märks på olika sätt; Tre av världens 10 största företag är kinesiska, världens rikaste man finns i Mexiko, Ryssland har flest dollarmiljardärer, Indien växer och har gått om Japan i BNP. Förändringen är här och det är bara att fundera hur man ska inrikta samarbeten och affärer — nya möjligheter öppnas.

 
Att hålla koll på under 2012 
Kapitalets rörlighet
Obalansen i ekonomierna är grundorsaken till de ekonomiska problemen. De krisande europeiska länderna har köpt mer än de sålt medan andra länder har precis tvärt om. Det skapar skuldberg hos vissa och förmögenheter hos andra. Bakomliggande faktorer är konkurrenskraft och effektivitet men obalanserna kan leda till en diskussion kring faran med det fria flödet av kapital över gränserna.

 
Bostadsmarknader viktig indikator
Bostadsmarknaden är en av de starkaste indikatorerna på förväntningar och oro. När bostadsmarknaden dippar påverkas de flesta andra sektorer i ett land.

 
Kina drar mindre
Orkar kina vara draglok i ekonomin eller kommer interna problem att ta så mycket kraft att Kinas roll i världsekonomin avtar. Det finns också rörelser mot att Kina fokuserar mer på Asien och minskar intresset för väst.

 
Kan USA:s politik bli konstruktiv
Klarar USA att nå enighet om hur statsskulden ska hanteras eller kommer politiskt käbbel att leda till en sådan osäkerhet att de svaga positiva tendenserna i ekonomin avtar.

 
Japan kan få det svårare
IMF varnar för att den stabila situationen i Japans ekonomi kan förändras negativt. Japans statsskuld uppgår till 220 % av BNP vilket nog är högst i världen. Japan har levt tryggt med att låna pengarna från sina medborgare men en starkt åldrande befolkning kan förändra invånarnas lust att sätta om lånen och därmed skulle Japan behöva ut på den internationella kreditmarknaden. Då kan den enkla upplåningen vara över eftersom det finns, förutom en åldrande befolkning, problem och risker i energiförsörjningen.
 
Hur länge orkar Merkel
Tyskland är eurons stora hopp. Hur länge får Angela Merkel med sig sina medborgare på allt större åtaganden. Utrymmet för kortsikta politiska poäng för hennes motståndare ökar.
Spara och tillväxt är svårt att förena
Tillväxt ska lösa problemen med svaga statsfinanser i Europa men samtidigt måste länder strama åt allt mer och införa svältbudgetar. Denna ekvation är svår att få att gå ihop och risken för en negativ spiral är stor. Reformer för tillväxt måste tas fram.
 
Bankkris inte över
Bankerna i EU måste låna upp 775 miljarder Euro under 2012 för att hålla sig flytande. Problemet är att tveksamheten att låna ut till bankerna är stor och då kan en akut bankkris stå för dörren.
 
Klarar Europas politiker att förklara
Det finns många orosmoln på den "ekonomiska himlen" och i Sverige talar vi om att pensionsåldern måste höjas för att vi ska klara välfärdssystemen. Nyckeln till lösningar ligger hos politikerna — att våga ta långsiktiga svåra beslut och att förankra dem hos medborgarna. Experter eller sedelpressar löser inte problemen utan det måste till mer inkomster och mindre utgifter — precis som i en hushållsbudget.
 
Energitillgång
Ökande konsumtion och stora risker i produktionen bäddar för ökande energipriser. Kärnkraft, biobränslen och fossila bränslen innehåller alla risker men störst risk skapas nog av läget i Syrien och Iran. Stängning av Hormuz-sundet eller ett israelsikt anfall mot Iran skapar direkt en reaktion på oljepriset.